Genial användning av Facebook för Ikea

Ikea i Malmö la upp en Facebook-profil för sin butikschef (reklambyrå: Forsman Bodenfors). Där publicerades bilder från visningsrummen i butiken. Den person som först taggade upp en vara med sitt namn vann produkten. Det spred sig naturligtvis enormt snabbt och skapade betydligt mer buzz än bara taggningen av foton.

Bästa stratregi för digital kommunikation hos Socialstyrelsen?

Projektledning och Webbstrategi på Google

Den här bloggen handlar främst om projektledning, webbstrategi och gränslandet däremellan. Projektledning är ett välanvänt begrepp och även webbstrategi börjar bli vanligt. Jag kommer att följa upp hur väl den här bloggen placerar sig på Google för de båda begreppen. Just nu ser det ut så här (google.se, 29 nov 2009):

• "definition of done", plats 7
• "webbstrategi", plats 58
  
• "projektledning", plats 670

Update 2009-12-03:

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 31
• "projektledning", plats 670

Update 2009-12-10:

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 24
• "projektledning", plats 78

Update 2009-12-10:

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 22
• "projektledning", plats 24

Update 2009-12-26:

• "definition of done", plats 5
• "webbstrategi", plats 25
• "projektledning", plats 47

Update 2010-01-08:

• "definition o done", plats 5
• "webbstrategi", plats 23
• "projektledning", plats 45

Update 2010-01-08 (pr5):

• "definition o done", plats 5
• "webbstrategi", plats 23
• "projektledning", plats 16

Update 2010-02-09 (pr5):

• "definition of done", plats 6
• "webbstrategi", plats 19
• "projektledning", plats 68 

Update 2010-03-14 (pr5):

• "definition of done", plats 1
• "webbstrategi", plats 15
• "projektledning", plats 31

Beauvoir, plats n.  2010-01-08 (2010-01-12)

• beauvoir 26 (24)
  
• de beauvoir 23 (24)
  
• simone de beauvoir >200 (>200)
  
• hélène de beauvoir 13 (7)
  
• andra könet >200 (22)
  
• det andra könet 107 (36)

365 Social Media Cases (2010-02-09)(2010-02-16)

• sociala medier 94 (61) (40)
• sociala medier exempel 27 (27) (23)
• exempel sociala medier (27) (24)
• sociala medier case (28) (15)
• case sociala medier (12) (10)
• facebook exempel (25) (28)
• twitter exempel (80) (15)

Slaget om startsidan, ännu fler orsaker

Ännu fler bakomliggande orsaker till att Slaget om startsidan uppstår, de här handlar mer om faktorer som försvårar arbetet med startsidan:

• Tron att allt måste vara klart från början. Slaget om startsidan späs på av att man ofta vill ha en perfekt lösning från början, vilket gör själva arbetsprocessen svår för att hitta en bra balans. Man måste börja nånstans och få ett underlag från riktiga besökare för att kunna utvärdera hur man ska förbättra. 
• Tron att trovärdighet är viktigare än relevans. Detta förtjänar egentligen ett separat inlägg, får återkomma till det senare. Det handlar om att det sker en generell förskjutning av våra värderingar, från den traditionella tilltron till auktoriteter, mot en större tilltro till personliga relationer. Därmed blir det som är relevant för mig viktigare än det som har en trovärdig källa. Ändå 
• Tron att webben sköter sig själv. För att hitta bra lösningar behöver de som jobbar med sakinnehållet vara med hela vägen i projektet. Det finns en tendens att tro att utvecklingen inte är något man behöver bry sig om. Engagemanget från sakkunniga väcks ofta först vid fullbordat faktum och då är möjligheterna att påverka tyvärr små. Engagemanget måste komma tidigit för att lyckas. 
• Tron att allt måste vara med. Många förutsätter att allt innehåll måste vara med och allt måste behandlas med samma prioritet vilket förstås inte är rimligt om man ska skapa något som fungerar. 
• Rädsla att göra fel, förlora kontroll. Man har en alltför perfektionistisk syn på innehållet. Man lämnar inte ifrån sig utkast förrän det är ett "färdigt" material, vilket får till konsekvens att man missar samordningen med annat material. 

Styrning av webbprojekt: Projektstyrning, Effektstyrning, Scrum

Jag har hört några gånger att scrum eller andra agila metoder ersätter mer traditionella projektmetoder som rup, props, eller pps. Det stämmer nog till 90%, många delar i traditionell metodik går bort när man använder scrum. Men en övergripande projektstyrning utöver scrum behövs fortfarande. Jag ser tre nivåer av styrning av webbprojekt:

1. Projektstyrningen fokuserar på att definiera projektets ramar. Istället för en regelrätt projektplan handlar det mer om en "projektdefinition" eller ett "projektupplägg". Dels behöver milstolpar beslutas, som till exempel "Projektdirektiv godkänt", "Förstudie genomförd", "Teamet på plats", "Utvecklingsstopp" eller "Lansering". Dels behöver till exempel en riskanalys och intressentanalys tas fram. Inom projektstyrning lägger jag också att etablera arbetssätt gentemot projektets styrgrupp, det vill säga till exempel förankra att vi kommer att arbeta med effektstyrning och scrum.
2. Effektstyrning går ut på att styra projektet med ständigt fokus på verksamhetsnytta istället för "leverabler" eller "krav". Den nytta som projektet ska skapa kartläggs i en resonemangskedja från syftet med tjänsten som ska tas fram, till målgrupperna som ska använda tjänsten, deras användningsmål och slutligen åtgärder som behöver vidtas. Varje steg prioriteras så att kartan blir ett stöd för projektgruppen och för styrgruppen för att följa och styra projektet. (Exempel på effektkarta finns på Socialstyrelsens utvecklingsblogg).
3. Scrum (eller nån annan agil metod) är den operativa styrningen av projektet. Det handlar om att ha alla kompetenser samlade, planera för högst några veckor i taget och visualisera arbetet så mycket som möjligt. På så sätt uppstår verksamhetsnyttan inom de ramar som definierats för projektet.

Någon som har ett likande upplägg?

Rules of the garage

Rules of the garage:
Believe you can change the world.
Work quickly, keep the tools unlocked,
work whenever.

Know when to work alone and when to
work together.
Share — tools, ideas. Trust your colleagues.

No politics. No bureaucracy. (These are ridiculous
in a garage.)
The customer defines a job well done.

Radical ideas are not bad ideas.
Invent different ways of working.

Make a contribution every day. If it doesn’t
contribute, it doesn’t leave the garage.

Believe that together we can do anything.
Invent.

(HP:s årsredovisning 1999, VD Carly Fiorona)
(På bilden syns det ursprunliga garage där HP startade, ofta ansett vara Silicon Valleys startskott)

Kulturella normer styr sociala medier

Att ge sig ut i social medier möts ofta av stor oro och skepsis i organisationer. Det är sunt att ifrågasätta, men att vara orolig är inte sunt. Oron handlar till exempel om att "det finns ingen roi", "det där är inget för oss" eller "det är bara en fluga".

Ett av de största orosmolnen är rädslan för att "förlora kontrollen". Man oroar sig till exempel för att få negativa kommentarer och kritik om man låter användarna själva delta. Den oron tycker jag bygger på missuppfattningar.

På internet, liksom i alla sammanhang där det finns människor, uppstår kulturella normer. När jag sitter på puben med några vänner beter jag mig på ett visst sätt, när jag är på klubb beter jag mig på ett annat och när jag hämtar sonen från dagis beter jag på ytterligare ett annat. Dels för att förutsättningarna är annorlunda (på puben sitter jag vid ett bord, på klubben rör jag mig i lokalen, på dagis är jag... på dagis), dels för att jag helt enkelt förväntas göra det. Att komma i badrock till puben, blåställ till klubben eller frack till dagis skulle helt enkelt avvika för mycket från normen – alltså gör jag det inte. De kulturella normerna är en förutsättning för hela vår civilisation. Vi beter oss inom vissa socialt givna ramar.

Självklart kan negativa rykten spridas på nätet och tillåter man användarkommentarer eller öppnar en sida på Facebook så kommer det säkert förr eller senare kritiska inlägg. Men här finns tre viktiga saker att tänka på:

1. Normen i de allra flesta social medier är väldigt sund. Det är inte okej att bete sig hur som helst och de som gör det kommer av den absoluta majoriteten att avfärdas eller ignoreras. 
2. Kritiken uppstår inte för att man tillåter kommenterar, den finns där ute ändå. Genom att tillåta kommentarer har man tvärtom en möjlighet att ta hem diskussionen till sin hemarena.
3. Kulturen på nätet – och numera värderingarna i hela samhället – är att man ska vara öppen och transparent. Väljer man att inte vara det så målar man in sig i ett hörn och får betydligt svårare att överhuvudtaget möta sina målgrupper.

Kritiska kommentarer ignoreras eller tystas ner på Facebook
I den grupp jag skapat på Facebook angående vaccineringen mot svininfluensan (se tidigare inlägg om svininfluensan på Facebook) finns två exempel från den senaste veckan. Samma mönster återfinns i alla fungerande sociala nätverk (det är just därför de fungerar! för att det uppstår kulturella normer!).
Med drygt 1100 medlemmar i gruppen, som samtliga vill visa sitt stöd för vaccineringen, spelar det mycket liten roll när ett inlägg postas med det motsatta budskapet. Följande är ett utdrag från loggen (listan med meddelanden) på Facebook. Någon postar ett inlägg och får direkt ett bemötande från andra medlemmar som både tillbakavisar hans inlägg och även avfärdar hela diskussionen.

Tittar man på antalet nytillkomna medlemmar under den tid som denna diskussion pågår så har diskussionen och de kritiska åsikterna ingen negativ påverkan. Tvärtom! Tillväxttakten ökade under denna period och det går inte att se några andra faktorer som förändrats.

Nästa exempel är en kritisk kommentar som totalt ignorerats. Någon har postat ett inlägg som handlar om negativa effekter av vaccinering (undre inlägget). Nästa inlägg struntar fullständigt i detta och skriver bara "Äntligen ska jag få min vaccin på fredag" (övre inlägget).

Förstå och bejaka kulturen
Att kulturer uppstår är inget som bara gäller internet, kulturer uppstår överallt där det finns människor. Varje gång man som organisation kommunicerar med sina anställda eller med marknaden följer man de kulturella normerna för det medium man väljer. Och man tycker inte att det är något konstigt i det. Av någon anledning oroar man sig mycket för hur det är på internet och främst i sociala medier. Man oroar sig så mycket att konsekvensen blir att man gör fel, till exempel genom att inte tillåta kommentarer. För att lyckas måste man förstå och även bejaka den rådande kulturen.

Fortfarande sjukt många misslyckade IT-projekt

Fortfarande misslyckas en överväldigande andel av alla IT- och webbprojekt. Den största undersökningen på området är Chaos Report som i år fastslog att 68% av projekten misslyckas. Förra året redovisade intresse-organisationen Sveriges Kommuner och Landsting att 84% av alla projekt misslyckas. Och 2006 gjorde Projektplace AB sin stora mätning och konstaterade att 82% misslyckas.

Projektledarens och styrgruppens ansvar för riskhantering

Risker är alla de faktorer som kan göra att man inte uppnår syftet med projektet. Uttryckt annorlunda: Risk är skillnaden mellan de förutsättningar du har i projektet och de förutsättningar du behöver för att säkert uppnå målet. I webbprojekt handlar de flesta riskerna om oklara krav, personal, leverantörer, planering och styrning.

Risker kan finnas antingen inom projektet eller i projektets omvärld. Som projektledare ansvarar man för att identifiera alla risker för projektet, både de som ligger inom projektet och de som ligger utanför projektet.

Ansvaret för att hantera riskerna inom projektet ligger på projektledaren

En typisk riskhändelse kan vara: Vi väljer fel teknisk plattform vilket gör att vi inte kan bygga det vi vill. Ansvaret ligger i detta fall på projektledaren och en tänkbar åtgärd är att minimera sannolikheten för att risken inträffar. Risker inom projektet kan hanteras på fyra sätt:

1. Minimera eller undanröj sannolikheten att risken inträffar. I det här fallet kan man till exempel genom att låta en extern konsult göra en förstudie om valet av teknisk plattform.
2. Minimera eller undanröj konsekvensen av att den inträffar. Till exempel genom att säkerställa att de lösningar vi bygger på plattformen är väl dokumenterade och följer standarder, så blir konsekvense lite mindre om vi längre fram skulle behöva byta plattform.
3. Överför konsekvensen på någon annan. Utforma avtal med leverantörer på ett sådant sätt att alla eventuella förseningar eller kostnader som uppstår på grund av fel plattformsval måste täckas av konsultföretaget.
4. Bevaka. Om risken är låg eller kostnaderna är för höga för att göra något åt den, så får man låta den vara men bevaka den.

Ansvaret för att hantera riskerna utanför projektet ligger på styrgruppen och beställaren
Projektledaren har sällan personalansvar och inte alltid fullt budgetansvar, vilket gör att de åtgärder projektledaren kan vidta är begränsade. Många risker ligger därför utanför projektet. Säg att vi identifierar en risk att projektets grafiska formgivare säger upp sig. Har du som projektledare inte personalansvar så måste risken lyftas till styrgruppen. Projektledaren kan jobba med att ge positiv feedback och skapa bra arbetsmiljö för formgivaren så han/hon stannar kvar, men styrgruppen behöver agera på eventuella problem med lönesättning, villkor, vidareutbildning eller alternativ bemanning. För risker utanför projektet:

1. Se till att styrgruppen blir medveten om sitt ansvar för att hantera risken.
2. Se till att öka det egna mandatet som projektledare så att projektet så långt som möjligt kan överta risken från styrgruppen. Till exempel genom att få utökat budgetansvar eller ansvar för delar av personalfrågorna.
3. Se punkt 1-4 ovan. 

Tre revolutionerande saker för en stor organisation med mycket tradition

Min uppgift hos min nya arbetsgivare är att modernisera synsätt och arbetssätt för att "föra oss in i den moderna världen". Här är tre områden jag tänker börja med:

1. Se till att avskaffa alla blockeringar av åtkomsten till internet. I dagsläget är så gott som hela sociala webben och stora delar av det som kan anses vara web 2.0 blockerat för samtliga anställda. Youtube, Facebook, LinkedIn, Blogger etc är spärrade. (Ok, några spärrar kan få vara kvar, typ sidor som sprider skadliga programvaror). √ KLART
2. Starta en utvecklingsblogg. Definitivt internt, men helst externt. Det måste gå att stå för större öppenhet och transparens in i pågående projekt. Samtidigt ger det engagemang och delaktighet.
3. Anordna en "project camp". I sann web camp-anda vore det enormt befriande att låta människor från olika delar av organisationen träffas under öppna och informella former för att utbyta idéer och helst även skapa något tillsammans. (InternetWorld skrev föresten apropå att göra  camps internt.)

Definition of Done: How to Test

Först en mycket kort historisk återblick för att förstå vad Definition of Done (DoD) handlar om. I jordbrukssamhället var det ofta uppenbart när ett arbetet var slutfört. När åkern var plöjd var man klar och kunde ta itu med nästa uppgift eller med gott samvete gå hem för dagen.

Så fungerar det inte i informationssamhället. Allt kunskapsarbete lider av att det aldrig tycks ta slut, det kan alltid göras lite bättre och det är svårt att veta när det egentligen är "klart". Blir det överhuvud taget nånsin klart?

Därför är Definition of Done en helt avgörande del i Scrum och andra agila projektmetoder. För att styra projektet framåt behöver man definiera när respektive uppgift, sprint eller projekt är klart. Definition of Done är helt enkelt en checklista över vad som ska vara klart. Jag har bland annat använt den här varianten:

Definition of Done (exempel från offentlig sektor)

• Kod testad
• Användningstestat
• Fel åtgärdade
• Utvärderat så att kraven för tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning uppnås (Verva nivå 1)
• Koden validerad enligt W3C
• Modul-dokumentation upprättad/uppdaterad

Men hur man upprättar en Definition of Done är inte självklart och i praktiken kommer den säkert att förändras under projektets gång. Två utmaningar jag tycker återkommer är att:

• man måste få samsyn på vad Definition of Done innebär och förståelse för varje punkt. Det räcker inte att man förstår "sin del" eftersom de nästan alltid hänger ihop.
• det är ofta i avgränsningen av uppgifter, funktioner, sprintar eller delmål som komplikationerna uppstår. Checklistan ovan är ganska meningslös om man inte vet ifall "Gör det möjligt att skicka nyhetsbrev" även inkluderar "Nyhetsbreven ska kunna innehålla bilder".

Bättre Definition of Done med How-to-test och förändring på scrum-väggen

I nästa projekt kommer jag att prova två åtgärder för att bättre hantera dessa svårigheter.

• Arbeta med konceptet "How-to-Test" som alternativ eller komplement till Definition of Done. Genom att fokusera mer på hur något ska testas uppnår man flera saker: det är ett mer visuellt sätt att beskriv vad som ska åstadkommas, det är något som alla medlemmar i gruppen har lättare att ta till sig och det för arbetet mycket närmre den affärsnytta som projektet ska skapa.
• Se till att alla steg i Definition of Done också har en motsvarighet på scrumväggen. Den traditionella indelningen av en scrumvägg är Ej påbörjat, Pågående, Avslutat. Till detta kanske man ska lägga till exempel Klart för test och utvärdering och Testat och utvärderat?

Lyckas med webbprojekt: (1) Se till att alla har samma målbild

Dags att revidera den traditionella projekt-triangeln

Projekttriangeln är en av grundbultarna i klassisk projektmetodik. Tid ("jag vill att det ska gå snabbt"), pengar ("jag vill ha det billigt") och resultat ("jag vill att det ska bli bra") blir var sin sida i en triangel för att visa på beroendena mellan de tre enheterna. Poängen är förstås att förändras budget så påverkas de båda andra, och så vidare.

Jag tycker att modellen har brister när den tillämpas i moderna projekt, till exempel webbprojekt. Kraven och verkligheten förändras och "resultat" blir ett för trubbigt mått. Jag föreslår därför istället en projektromb.

Tid och pengar är samma enheter som i den traditionella projekttriangeln, men resultat har delats in i kvalitet och omfång. Om kvalitet handlar om hur bra en funktion fungerar ("jag vill att det ska bli bra") så handlar omfång om hur många funktioner som finns ("jag vill ha mycket av 'det'"). Att göra en distinktion mellan kvalitet och omfång är väldigt viktigt i webbprojekt eftersom vi ofta ställs inför valet att förbättra en funktionalitet mer och mer eller att låta det vara och fokusera på att bygga nästa funktionalitet.

Jag har använt en projektromb i två projekt. Det kan se ut till exempel så här:

• Kvalitet framför omfång – vi levererar färdigställda och kvalitetssäkrade resultat stegvis, mängden resultat kan skäras ner.
• Kalendertid framför budget – måste vi välja så utökar vi budgeten, inte kalendertiden.

Svininfluensa på facebook

Jag är skeptisk till Socialstyrelsens försök att använda social medier för att få fler att vaccinera sig mot svininfluensan. Att bara dela en badge är inte att använda sociala medier. Jag räknade till knappt 100 tweets om kampanjen sedan den drog igång för en vecka sen. Och på Facebook har jag inte sett till kampanjen alls, föga förvånande.

På Facebook finns däremot flera grupper som är mot vaccination mot svininfluensa. De har alltifrån två medlemmar till drygt 1400. Märkligt nog ger de allra flesta ett väldigt oseriöst och konspirationsteoretiskt intryck (det går ju att vara mot vaccinering utan att man behöver tro att regeringen infört svininfluensan för att stimulera ekonomin under kristiden eller att WHO vill ta över världen!).

Jag tycker inte att man som myndighet ska oroa sig så mycket för att jobba med sociala medier. Men ska man jobba med sociala medier måste man göra det på de sociala mediernas villkor.

• Var personlig. Sociala medier bygger på ett personligt tilltal och en personlig relation till den som ligger bakom budskapen. Kampanjsajten nejtillsvininfluensan.se har visserligen ett rätt avslappnat språk, men den är inte på något sätt personlig.
• Börja från gräsrotsnivå och bygg uppåt. Kampanjen bygger på att man först driver trafik via traditionella medier till kampanjsajten. Väl där kan besökarna dela innehållet via sina nätverk. Problemet är att sociala medier i hög utsträckning fungerar tvärtom: Skapa ett engagemang "underifrån" som så småningom kanske når de traditionella medierna. Den uppmärksamhet man fått handlar dessutom nästan bara om det faktum att Socialstyrelsen vågar prova sociala medier, snarare än om sakfrågan.  
• Var öppen, tillåt diskussion och visa vad andra skriver. Kampanjsajten består av två sidor i flash. Den är som en återvändsgränd och tillåter ingen som helst interaktivitet. Ett minimum skulle vara att till exempel ha en feed med de inlägg som skrivs om kampanjen.

För några dagar sen skapade jag gruppen Jag vaccinerar mig mot svininfluensan för att skydda gravida, småbarn och sjuka på Facebook. Återkommer med rapport om det... ska bli spännande att se om tillväxttakten håller i sig (se diagrammet).

Slaget om startsidan, fler orsaker

Fler bakomliggande orsaker till att Slaget om startsidan uppstår:

• Svårt att se helheten. Även detta är väl ett naturligt mänskligt beteenden; vi ser det som ligger oss närmast och har svårt att sätta oss in i annat. En webbplats som socialstyrelsen.se har över 10.000 sidor, ändå
• Utifrån-in. Det är generellt svårt att tänka utifrån-in, framförallt i stora organisationer och framför allt när man inte varit marknadsutsatt.
• Allt tvingas vara på samma plats. Webben är unik genom att den ofta framhäver de inneboende olikheter och konflikter som finns inom en organisation. Skapar man en broschyr så är man begränsad till ett visst antal sidor och till ett eller ett fåtal ämnen i taget, har man mer så delar man upp innehållet i olika broschyrer. På webben tvingas allt alltid att vara tillsammans, det går inte att skilja på ämnen och områden på samma handfasta sätt som man kan i tryckta medier.
• Information Overload. Man har i de allra flesta fall helt enkelt alldeles för mycket information. På socialstyrelsen.se minskade vi antalet sidor från cirka 15.000 till cirka 10.000 och kunde förmodligen har gått ännu längre. Man får tänka på att det finns en proportion mellan mängden information och hur väl man lyckas.
• Konflikt mellan organisationens syfte och målgruppens beteende. Socialstyrelsens är en normerande verksamhet, vi ska till exempel bestämma vilka begrepp som ska användas. Det heter Nya influensan A(H1N1), det heter inte Svininfluensa. Vill vi på allvar föra ut budskapet att det heter Nya influensan A(H1N1) så måste vi förstås själva använda det begreppet. Problemet är att ingen söker efter det, eftersom det för allmänheten är känt som Svininfluensa.
• Rädd för att välja bort saker. Det är alltid svårt att välja bort. Det är nog ett problem som alla ställs inför i olika vardagssammanhang; det är lättare att köpa nytt än att slänga gammalt.

socialstyrelsen.se är Sveriges 4:e bästa myndighetssajt

När vi startade projektet med att göra om socialstyrelsen.se satte vi upp som vision att bli Sveriges bästa myndighetswebbplats 2012. Vi har genomfört en väldigt stor förändring av webbplatsen, men bakom det ligger ännu större förändringar av arbetssätt och synsätt internt. Vi har till exempel gått från cirka 150 personer med behörighet att redigera på webben till cirka 20, för att på så sätt professionalisera och fokusera arbetet.
Med en helt ny webbplats och dessutom en helt ny organisation är det mycket som behöver "sätta sig" och trimmas in.

Vi blev därför väldigt glatt överraskade av att redan två månader efter lansering nomineras till InternetWorlds lista över Sveriges 100 bästa sajter. Igår ägde prisutdelningen rum och socialstyrelsen.se hamnade på plats 63. Redan nu ligger bara tre myndigheter före på listan, så utsikterna är goda att vi uppnår visionen.

– Det är verkligen roligt! Projektgruppen har lagt ner enormt mycket arbete på webbplatsen och här ser vi resultat, säger generaldirektör Lars-Erik Holm. De har också gått före oss andra. De bröt upp stuprören när vi bara hade börjat fundera på omorganisationen, och gick till ett utifrån och in-perspektiv. Ett arbete som kanske inte var så tacksamt internt alltid men som lönade sig.

Se hela listan hos InternetWorld.

Socialstyrelsen provar sociala medier

Socialstyrelsen ligger bakom kampanjen Nej till svininfluensan och försöker därigenom nå målgruppen 18-24 via Facebook och Twitter. Socialstyrelsens pressmeddelande.

Oron har varit stor för om man vågar ge sig ut i sociala medier. Man har oroat sig för att en sån kampanj kan uppfattas som "storebror-staten-som-övervakar-oss". Man har också oroat sig för till exempel timing av kampanjen, det kan vara känsligt att gå ut med budskapet att man ska vaccinera sig samtidigt som det är brist på vaccin. Och man har oroat sig för att förlora kontrollen, "tänk om de [användarna] sprider felaktiga budskap".

Ett steg i rätt riktning, men nu ska det bli intressant att se om det lyckas. Jag är lite tveksam till upplägget, man kan dela badgen och berätta om varför man själv ska vaccinera sig – men räcker det för att få folk att engagera sig och hur kan det uppfattas?

Sociala objekt gäller inte bara "sociala medier"

Sociala objekt är ett mycket intressant koncept som blev stort för några år sen tack vare Jyri Engeström, Jaikus grundare. Grundidén är att "social" (i till exempel "sociala medier") inte bara betyder "människor tillsammans", utan mer handlar om vad som för dessa människor samman.

“The Social Object, in a nutshell, is the reason two people are talking to each other, as opposed to talking to somebody else.” -- Hugh Macleod (cred Kyle Mathews)

Tittar man på lyckade sajter som Youtube, Flickr eller del.icio.us så kan man i många fall identifiera ett tydligt socialt objekt, det som allt (eller i alla fall nästan allt) annat kretsar kring. För Youtube är det videon, för Flickr är det fotot och för del.icio.us är det bokmärket.

Hittills har konceptet mest använts för sociala webben, men jag tycker att det är ett väldigt intressant synsätt även för andra sajter. Genom att fokusera på ett socialt objekt, även om sajten i sig inte är "social" skapar man tydlighet i arbetet och kan få fram en bättre sajt. Applicerar man det på till exempel Socialstyrelsens webbplats så skulle det sociala objketet troligen vara "ställningstaganden", det vill säga kort och gott Socialstyrelsens åsikter om hur vården och socialtjänsten ska bete sig. Syftet med socialstyrelsen.se är definierat som "Öka följsamheten till Socialstyrelsens ställningstaganden om hur vården och socialtjänsten uppnår god kvalitet". Bakom detta ligger en analys om att det som Socialstyrelsen gör och som målgrupperna förväntar sig att få, är att ta ställning tilll vad som fungerar bra och dåligt i vården och socialtjänsten. Skulle vi ha kommit längre i att erbjuda kommentarsfunktionalitet och diskussionsfunktionalitet på webbplatsen så hade det varit ställningstagandena som var samtalsämnet.

Man kan fråga sig om konceptet även håller för sajter som aftonbladet.se, allabolag.se eller wikipedia.com. Här är några möjliga sociala objekt:

Lite mer om sociala objekt:

Microblogging: Tiny social objects. On the future of participatory media

View more documents from Jyri Engeström.

Ok, jag gör väl ett gantt-schema då

En del före detta kollegor har hört mig säga att gantt-scheman sällan är nödvändiga i praktiken. Gantt-scheman togs fram för enormt stora byggnadsprojekt (typ Hoover-dammen) i en tid då IT och internet inte ens var påtänkta. Henry Gantt var kollega med Frederick Taylor, löpande bandet-principens fader -- och det är väldigt långt ifrån hur man bedriver ett webbprojekt.

Men jag får erkänna att jag ägnat de senaste dagarna åt ett klassiskt gantt-schema. Dels för att kartlägga beroenden i projektet (valet av utvecklingsplattform måste till exempel göras före utvecklingsstart). Dels för att det är ett pedagogiskt och bra sätt att få acceptans för milstolpar och tidsplan.

Det sätter också det agila arbetssättet i ett sammanhang. Man ser hela projekttiden på en tidslinje och man ser en mängd olika aktiviteter med vissa beroenden. Men den största aktiviteten i gantt-schemat motsvarar över 90% av resurserna som läggs ner i projektet. Den kommer inte att brytas ner i mindre delar.

Slaget om startsidan

Sista dagen som ordförande för Socialstyrelsens webbråd. Det har slagit mig många gånger i webbrådet hur mycket tid vi lägger på diskussioner om webbplatsens startsida. Startsidan på socialstyrelsen.se är inte vår viktigaste sida, ändå får den så mycket fokus.

• Startsidan är den mest besökta sidan på socialstyrelsen.se. Men andelen besökare som kommer direkt till en undersida utan att passera startsidan ökar för varje år och den trenden kommer att hålla i sig.
• Nästan alla besökare har ett bestämt syfte med sitt besök, de är ute efter en specifik sida eller funktion. Målet för deras besök är alltså en undersida, inte startsidan.
• Startsidans funktion är därför att så snabbt som möjligt slussa besökarna vidare till undersidor. "Startsidan är inte där man hänger" var ett tidigt ställningstagande i interaktionsdesignen för webbplatsen.

De bästa insatserna vi kan göra för att förbättra webbplatsen för besökarna är att optimera de viktigaste undersidorna. Materialet om Nya influensan A(H1N1), om reglerna för sjukskrivning samt Socialstyrelsens författningssamling tillhör det absolut mest efterfrågade. Ändå lägger vi så mycket fokus på startsidan.

Jag pratade om problemet med övertron på startsidan på Offentliga rummet i våras under rubriken "Slaget om startsidan". Det handlade om problemet med att förmå organisationer att förstå hur webben fungerar, till exempel att startsidan inte är det viktigaste att tänka på. Men även vi själva som jobbar med webben behöver påminnas om detta, det är väldigt lätt att halka tillbaka till diskussioner om startsidan när det egentligen finns mycket viktigare saker att fokusera på.

Det finns många orsaker till att Slaget om startsidan uppstår:

• Samarbeta över avdelningar är generellt svårt i stora organisationer. Det handlar om prestige, maktkamp och hierarkier.
• Tron att "Syns vi inte, så finns vi inte" är djupt rotad. Att synas är ett grnudläggande mänskligt behov som bottnar ända ner i själva existensen, är man inte med så känner man sig hotad.
• Det finns en övertro på logiskt sammanhang. "Logik" och enhetligt är viktigt för att skapa förståelse, men andra faktorer är ännu viktigare. Finns det Äpplen och Apelsiner på startsidan så vill vän av ordning även ha Päron, Plommon och Meloner där, "de är ju också frukter". Eller omvänt, finns det bara olika Äpplen så kan man inte tänka sig att lägga in ett päron. På webben är det i första hand besökarnas behov som måste avgöra, inte "logik".
• Låg förståelse för webben. Webben är väsentligen ett pull-medium, det vill säga det är läsarna som "drar" till sig den information de är intresserade av (till skillnad fårn ett push-medium som TV där tittarna har mycket små möjligheter att styra). Vill vi som organisation få ut ett budskap så måste vi jobba med att få besökarna att själva söka upp det.

Fler inlägg om Slaget om startsidan kommer...  finns här.

En relation är inte mindre verklig för att den finns på internet

Varje år ger World Internet Institute ut en rapport om svenskarnas internetvanor. Där tittar man bland annat på hur internet används och vilka skillnader som finns på ålder och kön. Rapporten innehåller mycket intressant!

En sak jag tycker är märklig är att World Internet Institute (liksom många andra) fortfarande bitvis har kvar den förlegade synen att internet inte är "personligt". Jag var med och skrev en uppsats för snart tio år sen som handlade bland annat om hur internet tillskrivs egenskaper som "artificiell" och "overkligt". Jag tycker fortfarande att det är en märklig syn – en relation är inte mindre verklig för att den finns på internet.

Diagrammet visar ett exempel där man tydligt skiljer på "internet" och "personliga kontakter". Jag har mängder med personliga kontakter på internet. Jag träffar folk på internet. Att jag inte kan ta i dem fysiskt gör dem inte mindre personliga.

Projektutvärdering socialstyrelsen.se

Nu när det gått en månad sedan projektet avslutades är det dags att se lite kort i backspegeln på hur vi lyckats.

1. Vi lanserade i tid.
   Vi lanserade på minuten enligt plan, den 9/9-2009 kl. 9:09 ;)
   
   Från ett projektledarperpektiv kan jag konstatera att deadlinen har varit en mycket viktig framgångsfaktor. Under hela den här tiden har det varit uppenbart att personer utanför projektet som behöver vara med i processen bara ger sin uppmärksamhet inför en mycket nära stundande deadline. Tack vare den skarpa deadlinen har vi även undvikit att frågor skjuts upp och kunnat tvinga organisationen att prioritera bland de tusentals krav och behov som finns.
   
   
2. Vi lanserade (nästan) inom budget.
   Projektet har överskridit budget med cirka 6,5% (500') vilket får ses som ett gott resultat.
   
   Vi har arbetat enligt en modell där planering av projektet görs successivt och resurserna kan förändras i tre-veckors-intervaller. Från det perspektivet är det avgörande att hela tiden veta hur mycket tid och pengar som är kvar för att kunna fatta rätt beslut om resurstilldelning för nästa tre-veckors-period. Vi hade behövt bättre verktyg för att göra denna uppföljning ännu mer korrekt.
   
   
3. Vi lanserade rätt saker.
   Projektet hade flera syften, baserat på användarnas behov, problemen med tidigare webbplats och de krav som finns på oss som myndighet. Det handlar om att göra det lättare att hitta på webbplatsen, öka flexibiliteten för de som jobbar med webben, samt öka tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning.
   
   Det är lite för tidigt att bedöma de faktiska effekterna av arbetet, men det mesta pekar på att de lösningar vi skapat fungerar mycket bra. Nu är vi i förvaltningsfas och det är då effekterna kommer att realisera. Vi återkommer med mätningar allteftersom.