Intervju med anonyma bloggaren Wiseman inom Försvarsmakten

Wiseman bloggar sedan 2007 anonymt inifrån Försvarsmakten om förändringarna i det svenska försvaret och om säkerhets- och försvarspolitik. Bloggen Wisemans's Wisdoms är den största och äldsta anonyma kritikbloggen i Sverige och Wiseman har fått ett visst genomslag ända upp till regeringskansliet.

Nedan är en intervju jag genomförde med Wiseman under april i år. Det är ett av en serie inlägg kring anonyma kritik-bloggar.

"Wiseman's Wisdoms styr debatten"

Wiseman började blogga anonymt i juli 2007. I första inlägget på bloggen beskriver han bakgrunden till bloggen så här:

"Härom dagen satt jag i bilen och kände att jag behövde prata av mig. Det är så mycket som händer i omvärlden som jag har synpunkter på, men utan att kunna framföra dem för någon. Tanken slog mig - Varför startar jag inte en blogg? Sagt och gjort, denna blogg är ett resultat av fem minuters tankegångar på väg 288 mellan Uppsala och Rasbo."

Wiseman berättar att bloggen är hans sätt att uttrycka sina åsikter. Bloggen ger större kontroll över innehållet, går snabbt att uppdatera och ger dessutom en större kontakt med läsarna än vad traditionella medier gör.

- Skriver man debattartiklar måste man oftast "vara någon" för att bli publicerad, man blir hänvisad till ett begränsat utrymme och man kan inte vara lika snabb. Därmed är bloggen ett bättre medium för mig.

- Tyvärr fungerar inte informationsflödet som det ska den normala vägen i Försvarsmakten, och som jag misstänker, inom många andra större organisationer. Informationen filtreras på vägen på grund av oförstånd, slarv eller egna agendor. Som skattebetalare och dessutom yrkesman blir jag ofta förbannad på hur det slösas med skattepengar inom Försvarsmakten och framförallt hur liten effekt det blir.

Om anonymiteten...

Det förekommer rykten och spekulationer på nätet och i korridorerna på Försvarsmakten om vem som egentligen gömmer sig bakom pseudonymen Wiseman. Enligt vissa är det folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman som är Wiseman. Andra tror att flera skribenter gemensamt ligger bakom.

- Jag tycker man har en skyldighet att uttrycka sina åsikter. Gör man inte det, ska man heller inte sitta och muttra över att saker och ting är dåliga. Sedan kan man säkert ha synpunkter på anonymiteten. Alla har rätt att kommentera på bloggen och det är diskussion, debatt och kritik som föder utveckling.

- Försvarspolitiken är ett eftersatt område. Händelser som Georigenkriget, 9/11, Tsunamikatastrofen blir en otrevlig påminnelse om att man glömt betala försäkringspremien. Utan ett kontinuerligt medialt tryck faller sådant i glömska igen.

Om effekten bloggen haft i organisationen...

- Jag hoppades på respons, men hade inte förväntade mig så stor respons, kommenterar Wiseman om hur bloggen växt.

Den positiva respons som Wiseman's Wisdoms haft och det stigande besökarantalet, har fört med sig att det finns stora förväntningar på att nya inlägg ska dyka upp. Bloggen besöks dagligen av både medier och försvarsmaktsanställda.

- Jag tror faktiskt att Wisemans's Wisdoms har bidragit till en viss förändring. Jag märker ofta när jag är runt på förbanden att ämnen som tagits upp diskuteras. Det är också glädjande att se att fler och fler försvarspolitiker väljer att blogga och dessutom länka till mig.

- Prioriteringen är dock klar. Wiseman's Wisdoms kommer alltid i andra hand efter arbete och annat.

Att driva en så omfattande blogg som Wiseman's Wisdoms tar tid. Förväntningarna på nya inlägg är höga och kommentarerna som kommer in behöver läsas och i vissa fall besvaras.

- Det tar enormt mycket tid. Vill man dra åt sig läsare är det bra att se till skriva om sådant media tar upp och sedan använda Twingly och liknande för att få länkning från artikeln. Fundera noga igenom om det är värt mödan och risken? Långt ifrån alla uppskattar kritik och uppskattar att verksamheten granskas. Jag är av åsikten att all offentlig verksamhet ska tåla en genomlysning och granskning från skattebetalarnas sida.



Not 1: Jag kallar Wiseman för "han" och bedömmer det som ytterst osannolikt att det inte skulle vara "hon", men säker kan man inte vara.
Not 2: Jag har tidigare jobbat inom Försvarsmakten.

Webben i allmänhet och Sociala medier i synnerhet

Pratat på Nätverket 24-timmarswebben i samband med Offentliga Rummet 2010 i Gävle. Kul publik och många intressanta synvinklar både på plats och på Twitter.

Webben i allmänhet och sociala medier i synnerhet on Prezi

Intervju med anonyma bloggaren bakom Totalstyrelsen

Under våren har en anställd på Socialstyrelsen bloggat anonymt om livet på myndigheten. Bloggen Totalstyrelsen skrivs av "Gullan" och har väckt en hel del reaktioner i organisationen. Nedan är en intervju jag genomförde med Gullan under mars kring drivkrafterna och idéerna bakom bloggen.

Jag har tidigare skrivit hur man som organisation kan hantera anonyma bloggar. I intervjun och några kommande inlägg följer jag istället upp drivkrafterna bakom anonyma kritik-bloggar, sammanställer tips om hur man lyckas som bloggande whistleblower samt (tror jag) en guide om hur man bevarar sin anonymitet.

"Totalstyrelsen har gjort nytta"

Gullan berättar att tanken på bloggen uppstod under hösten 2009 som en reaktion på de interna problem hon upplevde på myndigheten. Hon beskriver att hon kände ett behov av att reagera och få uttrycka sig fritt.


– Den utlösande orsaken var nog till sist den absurda interna situationen som varit frustrerande under två års tid. Den nya ledarstilen som förde med sig rädsla, tystnad och osäkerhet.

Syftet med Totalstyrelsen har enligt Gullan inte varit att minska förtroendet för Socialstyrelsen som myndighet. Hon ger intryck av att vara en person som verkligen tror på Socialstyrelsen och dess uppdrag. Det finns en stor vilja och kunskap bland dem som jobbar på myndigheten och man gör generellt ett bra jobb som förtjänar allmänhetens förtroende.


– Tillit och förtroende är något man får om man förtjänar det. Om Totalstyrelsen förtjänar förtroende får den det. Men verksamheten behöver alltid diskuteras och granskas. Det väcker mer misstankar och osäkerhet när man försöker dölja vad som händer.

Om sagoformen...
Totalstyrelsen är skriven i sagoform. Huvudpersonen Måns är Socialstyrelsens generaldirektör och karaktärerna Måna, Bill O´bull och Strålflickan är alla höga chefer på myndigheten.

– Bloggens sagoform kändes naturlig och gjorde det möjligt att fabulera friare. Jag såg det som hände i sagoform innan jag fick tankarna på att börja blogga. Figurerna Måns och Bill O'bull hade redan skapat sig själva.

Gullan tror också att sagoformen är en orsak till att bloggen blivit levande och att det uppstått så mycket interaktivitet med läsarna. Många som kommenterar väljer också att använda sagoformen och skriver in sig själva i berättelsen. Kommentatorer har också lyft upp personer som saknas i berättelse och Gullan har följt upp med att införa en ny karaktär.

– Jag kan egentligen inte se några nackdelar med sagoformen. Den passar bra ihop med anonymiteten. Bloggaren visar sig inte och då ska inte heller det som beskrivs ha verklighetens form. Det är också en markering om att detta är min subjektiva verklighet. Jag kan inte hävda att det jag skriver är sant. Bloggen är en subjektiv spegelbild av den verkliga myndigheten.

Om anonymiteten...
Anonymiteten är ett tema som diskuterats relativt ofta i kommentarerna på bloggen. Majoriteten av besökarna försvarar Gullan och hennes rätt att vara anonym, medan andra anser att det sänker trovärdigheten och skapar en otrevlig ton.

– Anonymiteten är ett dilemma som jag brottas med varje dag. Är det rätt eller fel? Hur ska den rätt hanteras? Det är en svår avvägning. Dock tycker jag att anonymiteten har en uppgift i en demokrati för att till exempel ge insyn och därmed försvara demokratin i sig.

Om läsarnas reaktioner... 
Det övergripande temat på bloggen är kritiken av ledarskapet på myndigheten. Det handlar om lågt i tak, stark hierarki och rädsla att säga vad man tycker. Inläggen har bemötts huvudsakligen av positiva reaktioner, men det är också många som inte håller med Gullan.

– Det mest överraskande i läsarens reaktioner är tacksamheten som uttrycks. Många uttrycker att de känner sig mindre ensamma i sin frustration och mindre galna i sina tolkningar av det som sker. Men det har också kommit några negativa kommentarer. Ett tag blev stämningen hotfull mot mig. Jag skulle vara rädd, man visste vem jag var och så vidare.

Gullan lyfter också fram att hon hela tiden försökt att inte vara utpekande mot enskilda medarbetare. Det har fungerat bra, men har också vid några tillfällen gått fel, främst gentemot medarbetare på kommunikationsavdelningen, "pratarbetare".

– Jag har varit okunnig om vissa begrepp och titlar. Det gjorde att vissa pratarbetare kände sig utpekade. Jag drog egentligen alla över en kam, visste inte att det bara fanns en person med en viss titel och att denna skulle känna sig utpekad.

Om effekten bloggen haft i organisationen... 
Under tiden som bloggen var som mest aktiv fördes en diskussion internt på Socialstyrelsen om hur man skulle förhålla sig till den. Generaldirektör Lars-Erik Holm har också intervjuats på Socialstyrelsens intranät om sin syn på Gullan.

– Ja, jag tror att bloggen haft viss effekt internt, säger Gullan. Jag tror att en effekt är den interna debatten om takhöjden som väcktes till liv här under våren. Det blev nog omöjligt för ledningen att undvika den. Samtidigt är det en svår debatt för ledningen att föra. Det hjälper ju inte hur mycket de ropar att taket är högt om de inte visar det i handling. Om bloggens anhängare har rätt, har den i alla fall bidragit till bättre arbetsmiljö för dem.

Gullan har sedan en liten tid tillbaka tagit "time-out" från bloggandet, men säger att hon kanske kommer tillbaka igen.


Not 1: Jag kallar Gullan för "hon" men det kan lika gärna vara "han".
Not 2: Jag har tidigare jobbat på Socialstyrelsens kommunikationsavdelning.

Ämnen till crowdsourcad föreläsning på Offentliga Rummet

Nu har jag sammanställt förslagen om vad jag ska ta upp i min crowdsourcade föreläsning på Offentliga Rummet. Går fortfarande bra att komma med idéer eller till och med material ni vill visa upp för offentliga sektorns webbansvariga och informationschefer (skriv kommentar här, på facebook-gruppen eller via twitter)! Cred ges under föreläsningen till de personer/företag som bidrar.

Här är de ämnen som verkar mest intressanta hittills

1. Var går gränsen mellan privat och yrkesroll i sociala medier? Hur ska man balansera behovet av att vara personlig i sociala medier med lojaliteten mot arbetsgivaren? Vad har man rätt att säga och vad är etiskt fel att inte säga? Tack till @bjornhagstrom @lenacarlsson @parabrahamsson @Kommunchef och @Hansherman
2. Hur ska man tänka vad gäller diarieföring i samband med sociala medier? Kan en tweet vara en inkommen handling? Tack till @lenacarlsson och @JesperAstrom
3. Hur funkar den semantiska webben och vad är OpenGov? Hur kan mer strukturerad information öka effektiviteten? Tack till @peterkrantz @folkunikalmar och Johan Thorsson
4. Och så den något utmanande men sköna frågeställningen: Hur bygger man en tillgänglig webbplats under 10.000 kr? Tack till @peterkrantz

Andra ämnen som dykt upp: 

1. Hur skiljer sig användningen av sociala medier i privat och offentlig sektor? 
2. Kan förhållningssättet i sociala medier integreras i organisationens organisationsstruktur, beslutsstruktur, ledningsstrkur?
3. Hur hanterar vi troll? 
4. Vad är riskerna för offentlig sektor med att finnas i sociala medier? 
5. Vi skulle aldrig skriva "myndigheten dricker coca-cola" ändå skriver vi gärna "myndigheten finns på facebook". Innebär det att vi gynnar privata intressen? 
6. Hur undviker man dubbelarbete genom att knyta ihop nyhetspublicering (webb) med twitter och Facebook-meddelanden? 
7. Goda exempel på sociala medier?
   

Så, är de fyra första det viktigaste att ta upp? 
Eller vill ni komplettera/ändra/förtydliga/fördjupa/ta bort?

Crowdsourcing av föreläsning på Offentliga Rummet

Härmed crowdsourcar jag min föreläsning på Offentliga rummet.

25 maj pratar jag för en samling webb-folk från kommuner, landsting och myndigheter på Offentliga Rummet där nätverket 24-timmarswebben träffas. Det ska bli grymt kul! Förra året var kring 100 anmälda – ser fram emot liknande siffror i år.

Temat är webb för offentlig sektor i allmänhet och sociala medier i synnerhet. Målgruppen består av informationschefer, IT-samordnar, webbredaktörer, informatörer och webbansvariga.

Vad tycker du att jag ska ta upp?

Vad skulle du vilja skicka för budskap till offentliga sektorn? Vad är de bra på? Vad är de dåliga på? Hur borde man göra annorlunda? Hur löser man de vanligaste problemen offentlig sektor står inför vad gäller sociala medier – till exempel avgörandet av vad som är offentlig handling och inte eller gränsdragningen mellan vad man får och inte får säga? Vilka frågor är viktigast? Största utmaningarna?

Idéer? Färdiga bilder att visa? Budskap ni vill föra fram? Kritik som jag ska framföra?

Självklart blir det cred under föreläsningen till alla som på nåt sätt bidragit!

Misslyckad juridisk skrämseltaktik från Sverigedemokraterna #EpicFail

Sverigedemokraterna gick för några veckor sen ut med ett pressmeddelande om att man tänkte vidta juridiska åtgärder mot kampanjsajten sverigedemokraterna.de för varumärkesintrång. Se min tidigare post om sverigedemokraterna.de här.

Enligt ett pressmeddelande från kampanjen sverigedemokraterna.de har partiet nu gått vidare med hotet genom att skicka ett formellt brev till den person som står som administrativ kontakt för domänen i Tyskland.

Det som är fascinerande med Sverigedemokraterna är deras till synes desperata försök att verka politiskt korrekta trots att majoriteten av medlemmarna inte ens verkar rumsrena. Personen bakom kampanjen har fått kommentarer alltifrån personliga påhopp till hot om skadestånd och fängelsestraff. Som Magnus Bråth skriver "de slafsar runt som arga amatörer och spammar".

Men det är ännu mer fascinerande att de även juridiskt verkar desparata. Det man har skickat till den stackars tyska kontaktpersonen (som inte har någonting med kampanjen att göra och troligen inte nån aning om Sverigedemokraterna) är ett utdrag från ett varumärkesskydd hos EU:s Office for Harmonization in the Internal Market.

Problemet är bara att registreringen gäller ett figurskydd, nämligen Sverigedemokraternas blåsippa. Det är inte en registrering för ett namnskydd. Kampanjen sverigedemokraterna.de har vad jag vet aldrig använt blåsippe-logotypen. Så det Sverigedemokraterna lyfter fram i sin skrämseltaktik är alltså ett dokument som ska verka formellt men i själva verket är helt irrelevant. Man kunde lika gärna ha hänvisat till en registrering av "Banan". 

Att den som ligger bakom kampanjen dessutom väljer att spela med helt öppna kort och publicera alla dokument vad gäller detta, gör inte historien mindre intressant!

Läs även Sverigedemokraterna tokar till det juridikt.