IT är världens mest misslyckade bransch? - Chaos Manifesto
Please Comment
9 jan. 2010
70-80% av alla IT-projekt misslyckas. År efter år. Sedan 1980-talet.
Chaos Manifesto (tidigare Chaos Report) är den överlägset största studien om lyckade och missllyckade IT-projekt. Standish Group har samlat data från IT-projekt sedan 1985. Man har granskat över 70.000 projekt och genomfört över 500 workshops med projektledare, projektmedlemmar och chefer.
Chaos Manifesto innehåller ett utdrag av Standish Groups slutsatser. Det vill säga statistik kring vilka projekt som lyckas respektive misslyckas, de tio viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med IT-projekt och mängder med råd kring vad man ska göra för att undvika problem.
Jag kommer att sammanfatta och kommentera Chaos Manifesto i ett antal inlägg framöver. Det här är det första, här börjar jag med själva statistiken om lyckade och misslyckade IT-projekt.
Statistiken är till 58% amerikansk, 24% europeisk och 18% från resten av världen. Även om det är övervikt åt USA så tyder liknande studier i Sverige på att siffrorna är desamma, i alla fall på övergripande nivå.
Bara tre av tio IT-projekt lyckas
32% av alla projekt lyckas, det vill säga levereras i tid, inom budget och med de nödvändiga funktionerna. 44% är försenade, över budget och/eller saknar väsentliga funktioner. Och 24% är helt misslyckade, genom att till exempel levereras men aldrig användas överhuvudtaget.
Misslyckanden gäller alla aspekter: Tid, budget och resultat
54% går över budget. Det har varit ungefär samma siffra genom åren, med en variation mellan 43% och 56% under 2000-talet. 79% går över tiden. Här har dock siffran pendlat lite mer, mellan 63% och 84% de senaste tio åren.
Vad gäller resultat slutligen så är det 33% av funktionerna som ska produceras som aldrig blir levererade. Det har varierat från 30% till 36% det senaste decenniet. Här finns dock en annan mycket viktig faktor att tänka på. Av de levererade funktionerna kommer bara 20% nånsin till användning. Det pekar på ett annat och egentligen ännu djupare problem: Man mäter fel saker. Projekt mäts vanligen genom att utvärdera om de levererats i tid, inom budget och med förväntat resultat. Resultat i sin tur mäts i vad som levereras "inom projektet", vilket nästan alltid är en viss mängd funktioner. Att de funktionerna sen inte används, blir sällan en belastning för projektet. "Projektledaren ansvarar för projektmålen, inte effekterna" är en huvudtes i traditionell projektledningsteori. Det ska jag försöka återkomma till ett senare inlägg.
Värst i stora projekt
Om man bryter upp siffrorna så finns en del intressanta skillnader mellan olika faktorer. I projekt med en budget över 60 miljoner kronor lyckas bara 2%! I projekt med budget under 4,5 miljoner kronor lyckas däremot "hela" 71%.
Själv har jag drivit projekt inom det intervall som Chaos Manifesto klassar till 4,5-18 miljoner kronor. Där lyckas 38%, kul att tillhöra den gruppen!
Man kan spontant tro att majoriteten projekt ligger i det undre spannet och att siffrorna därför inte ser så dåliga ut som vid första anblick (där misslyckas trots allt 3/10 jämfört med i princip 10/10 bland de största projekten). Men jag tror att man misstar i den slutsatsen. Mörkertalet bland de mindre projektet - framförallt de allra minsta - är troligen betydligt högre. Små projekt som misslyckas blir inte lika uppenbart och misslyckandena inte lika synliga. Sen ska man nog också tänka på att ett projekt med två personer på heltid och en projektledare på halvtid under ett år faktiskt kostar kring 4,5 miljoner (2000 timmar per år för två personer x 1000 kr/timme som schablon). Eller nio personer inblandade på halvtid under sex månader (500 timmar x 9 x 1000).
Och värre ju större organisationen är
Samma förhållande gäller om man ser till storleken på de organisationer där projekten bedrivs. 47% av projekten lyckas i små organisationer (vilket i USA generellt anses vara under 100 anställda), 31% i medelstora organisationer (100-500 anställda) och bara 27% i stora organisationer.
Offentlig sektor sämst
Det finns också branschskillnader. Detaljhandeln lyckas bäst, med 45% lyckade projekt. Medan statliga sektorn lyckas sämst, med bara 20% lyckade projekt.
Återkommer med fler sammanfattningar och kommentarer av Chaos Manifesto!
Chaos Manifesto (tidigare Chaos Report) är den överlägset största studien om lyckade och missllyckade IT-projekt. Standish Group har samlat data från IT-projekt sedan 1985. Man har granskat över 70.000 projekt och genomfört över 500 workshops med projektledare, projektmedlemmar och chefer.
Chaos Manifesto innehåller ett utdrag av Standish Groups slutsatser. Det vill säga statistik kring vilka projekt som lyckas respektive misslyckas, de tio viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med IT-projekt och mängder med råd kring vad man ska göra för att undvika problem.
Jag kommer att sammanfatta och kommentera Chaos Manifesto i ett antal inlägg framöver. Det här är det första, här börjar jag med själva statistiken om lyckade och misslyckade IT-projekt.
Statistiken är till 58% amerikansk, 24% europeisk och 18% från resten av världen. Även om det är övervikt åt USA så tyder liknande studier i Sverige på att siffrorna är desamma, i alla fall på övergripande nivå.
Bara tre av tio IT-projekt lyckas
32% av alla projekt lyckas, det vill säga levereras i tid, inom budget och med de nödvändiga funktionerna. 44% är försenade, över budget och/eller saknar väsentliga funktioner. Och 24% är helt misslyckade, genom att till exempel levereras men aldrig användas överhuvudtaget.
Misslyckanden gäller alla aspekter: Tid, budget och resultat
54% går över budget. Det har varit ungefär samma siffra genom åren, med en variation mellan 43% och 56% under 2000-talet. 79% går över tiden. Här har dock siffran pendlat lite mer, mellan 63% och 84% de senaste tio åren.
Vad gäller resultat slutligen så är det 33% av funktionerna som ska produceras som aldrig blir levererade. Det har varierat från 30% till 36% det senaste decenniet. Här finns dock en annan mycket viktig faktor att tänka på. Av de levererade funktionerna kommer bara 20% nånsin till användning. Det pekar på ett annat och egentligen ännu djupare problem: Man mäter fel saker. Projekt mäts vanligen genom att utvärdera om de levererats i tid, inom budget och med förväntat resultat. Resultat i sin tur mäts i vad som levereras "inom projektet", vilket nästan alltid är en viss mängd funktioner. Att de funktionerna sen inte används, blir sällan en belastning för projektet. "Projektledaren ansvarar för projektmålen, inte effekterna" är en huvudtes i traditionell projektledningsteori. Det ska jag försöka återkomma till ett senare inlägg.
Värst i stora projekt
Om man bryter upp siffrorna så finns en del intressanta skillnader mellan olika faktorer. I projekt med en budget över 60 miljoner kronor lyckas bara 2%! I projekt med budget under 4,5 miljoner kronor lyckas däremot "hela" 71%.
Själv har jag drivit projekt inom det intervall som Chaos Manifesto klassar till 4,5-18 miljoner kronor. Där lyckas 38%, kul att tillhöra den gruppen!
Man kan spontant tro att majoriteten projekt ligger i det undre spannet och att siffrorna därför inte ser så dåliga ut som vid första anblick (där misslyckas trots allt 3/10 jämfört med i princip 10/10 bland de största projekten). Men jag tror att man misstar i den slutsatsen. Mörkertalet bland de mindre projektet - framförallt de allra minsta - är troligen betydligt högre. Små projekt som misslyckas blir inte lika uppenbart och misslyckandena inte lika synliga. Sen ska man nog också tänka på att ett projekt med två personer på heltid och en projektledare på halvtid under ett år faktiskt kostar kring 4,5 miljoner (2000 timmar per år för två personer x 1000 kr/timme som schablon). Eller nio personer inblandade på halvtid under sex månader (500 timmar x 9 x 1000).
Och värre ju större organisationen är
Samma förhållande gäller om man ser till storleken på de organisationer där projekten bedrivs. 47% av projekten lyckas i små organisationer (vilket i USA generellt anses vara under 100 anställda), 31% i medelstora organisationer (100-500 anställda) och bara 27% i stora organisationer.
Offentlig sektor sämst
Det finns också branschskillnader. Detaljhandeln lyckas bäst, med 45% lyckade projekt. Medan statliga sektorn lyckas sämst, med bara 20% lyckade projekt.
Återkommer med fler sammanfattningar och kommentarer av Chaos Manifesto!
Etiketter:
chaos manifesto,
chaos report,
misslyckade projekt,
projektledning
View Comments